Det var alldeles för länge sedan jag uppdaterade bloggen, av ren bekvämlighet, men nu är det dags igen. Jag tänkte börja med en liten uppdatering om hur det står till i serieläsandet för Mangaläsaren.
Jag spenderade en fantastisk månad i Japan i somras, där jag med jämna mellanrum lämnade min sambo hos sina polare/släktingar för att göra en räd i lämplig bokaffär. Tre lådor manga blev det. Eftersom jag läser betydligt mycket mindre japanska serier numera försökte jag att bara välja sådant som jag kände att jag verkligen var intresserad av att läsa, istället för att köpa "sånt man borde ha läst". Jag har alltid varit intresserad av lite udda serier, sådant som bryter mönstret även i Japan. Jag inhandlade även en liten trave barn- och ungdomsromaner, främst av Atsuko Asano som jag är mycket förtjust i.
Vad gäller superhjälteserierna börjar jag känna en viss mättnad på denna front pga crossovers, författar/tecknarbyten och liknande otyg som plågar genren, men jag har fortfarande några serier som jag följer.
På Marvelsidan är X-Factor som vanligt fantastisk och definitivt den serie jag skulle sätta i händerna på någon som vill ha en enda Marvelserie att följa utan att behöva läsa crossovers och annat trams. Jag är dock inte hiskeligt förtjust i den nuvarande tecknaren och saknar Lupacchino mycket. Jag läser även nya Captain Marvel och Astonishing X-Men, båda bra skrivna men mindre genialiskt tecknade.
Från DC tycker jag att Wonder Woman har varit den konsekvent bästa serien, som har fått mig att kasta mig över varje nytt nummer så fort det dyker upp. Demon Knightsär stark tvåa. Tydligen ska Cornell lämna den sistnämnda så vi får se om det fortsätter lika väl eller ej.
Andelen serier som inte är superhjälterelaterade har vuxit. Från Vertigo har Saucer Country varit riktigt bra och om man har ett Arkiv X-format hål i sitt hjärta är den ett bra botemedel. Milligans Hellblazer har haft några riktiga stinkare till nummer på senare tid och om det fortsätter lika illa blir det bye-bye Constantine, men jag håller ut lite till ifall det svänger tillbaka. Jag prenumererar fortfarande på Unwritten, men har inte läst ifatt på evigheter så jag har en enorm hög av tidningar som tittar uppmanande på mig ibland och ger mig skuldkänslor. Jag har även Punk Rock Jesus som jag väntar med att läsa tills den är klar, då den bara är 6 nr lång.
Jag har även nya Courtney Crumrin och Rachel Rising liggande olästa, men det är mest för att jag vill vara i rätt stämning när jag läser, så det är bara en tidsfråga innan jag sätter tänderna i dem. De känns som utmärkta val för höstläsning.
Mycket av serieläsandet har faktiskt skett på iPad:en under sommaren medan jag var ute och reste, på grund av att det är bekvämare att släpa med den istället för tung dator och böcker när packningen måste hållas lätt. Jag har blivit så van vid att plocka fram den när jag är seriesugen att jag har fortsatt läsa på den även under hösten. Det som är bekväm för att jag kan köpa serierna när jag vill läsa dem, istället för att känna mig tvungen att prenumerera och samla på hög även om jag inte orkar/har tid att läsa just då. Det ger mig även möjlighet att kika runt lite efter sådant som jag kanske inte skulle ha upptäckt annars. De regelbundna reorna har gett mig möjlighet att plocka upp även äldre serier billigt.
Men den egentliga anledningen till att det inte blivit så himla mycket serieläsande den senaste tiden är väl i ärlighetens namn för att jag varit bosatt i TV-spelens värld, med Bioshock 1 och 2 samt första Borderlands och så klart mitt älskade Mass Effect. Intresset för spel brukar annars gå lite i vågor, men på senare tid har det tagit upp mer tid som tidigare hade ägnats åt läsning och det börjar märkas på min seriekonsumtion. Men nu är det dags att balansera om Mangaläsarens vardag lite.
Tanken är att jag ska börja med lite kortare recensioner, så att jag inte fastnar med oändliga inlägg som tar en vecka att göra klart (även om jag vet att de är uppskattade och definitivt har varit de som lästs mest på bloggen). Jag tänkte även kombinera spelintresset med serieintresset och recensera några TV-spelsrelaterade serier vid tillfälle. Det är ju inte alltid så ofta man hittar bra serier där, men ett och annat guldkorn finns det ju att vaska fram om man är trägen.
Det har varit många kontroverser under sommaren och hösten inom seriebranschen, men det är inget jag har tänkt ta upp så här till att börja med åtminstone, då det fanns många andra som skrev utmärkta inlägg om det. Jag är mer sugen på att prata om bra saker än att kritisera, åtminstone till en början. Vi får se var det bär hän.
Fler tankar om det jag läser dyker upp allt eftersom andan faller på. Glöm inte att följa Mangaläsaren på Twitter, för intressanta länktips och funderingar som inte tas upp i bloggen.
Jag spenderade en fantastisk månad i Japan i somras, där jag med jämna mellanrum lämnade min sambo hos sina polare/släktingar för att göra en räd i lämplig bokaffär. Tre lådor manga blev det. Eftersom jag läser betydligt mycket mindre japanska serier numera försökte jag att bara välja sådant som jag kände att jag verkligen var intresserad av att läsa, istället för att köpa "sånt man borde ha läst". Jag har alltid varit intresserad av lite udda serier, sådant som bryter mönstret även i Japan. Jag inhandlade även en liten trave barn- och ungdomsromaner, främst av Atsuko Asano som jag är mycket förtjust i.
Vad gäller superhjälteserierna börjar jag känna en viss mättnad på denna front pga crossovers, författar/tecknarbyten och liknande otyg som plågar genren, men jag har fortfarande några serier som jag följer.
På Marvelsidan är X-Factor som vanligt fantastisk och definitivt den serie jag skulle sätta i händerna på någon som vill ha en enda Marvelserie att följa utan att behöva läsa crossovers och annat trams. Jag är dock inte hiskeligt förtjust i den nuvarande tecknaren och saknar Lupacchino mycket. Jag läser även nya Captain Marvel och Astonishing X-Men, båda bra skrivna men mindre genialiskt tecknade.
Från DC tycker jag att Wonder Woman har varit den konsekvent bästa serien, som har fått mig att kasta mig över varje nytt nummer så fort det dyker upp. Demon Knightsär stark tvåa. Tydligen ska Cornell lämna den sistnämnda så vi får se om det fortsätter lika väl eller ej.
Andelen serier som inte är superhjälterelaterade har vuxit. Från Vertigo har Saucer Country varit riktigt bra och om man har ett Arkiv X-format hål i sitt hjärta är den ett bra botemedel. Milligans Hellblazer har haft några riktiga stinkare till nummer på senare tid och om det fortsätter lika illa blir det bye-bye Constantine, men jag håller ut lite till ifall det svänger tillbaka. Jag prenumererar fortfarande på Unwritten, men har inte läst ifatt på evigheter så jag har en enorm hög av tidningar som tittar uppmanande på mig ibland och ger mig skuldkänslor. Jag har även Punk Rock Jesus som jag väntar med att läsa tills den är klar, då den bara är 6 nr lång.
Jag har även nya Courtney Crumrin och Rachel Rising liggande olästa, men det är mest för att jag vill vara i rätt stämning när jag läser, så det är bara en tidsfråga innan jag sätter tänderna i dem. De känns som utmärkta val för höstläsning.
Mycket av serieläsandet har faktiskt skett på iPad:en under sommaren medan jag var ute och reste, på grund av att det är bekvämare att släpa med den istället för tung dator och böcker när packningen måste hållas lätt. Jag har blivit så van vid att plocka fram den när jag är seriesugen att jag har fortsatt läsa på den även under hösten. Det som är bekväm för att jag kan köpa serierna när jag vill läsa dem, istället för att känna mig tvungen att prenumerera och samla på hög även om jag inte orkar/har tid att läsa just då. Det ger mig även möjlighet att kika runt lite efter sådant som jag kanske inte skulle ha upptäckt annars. De regelbundna reorna har gett mig möjlighet att plocka upp även äldre serier billigt.
Men den egentliga anledningen till att det inte blivit så himla mycket serieläsande den senaste tiden är väl i ärlighetens namn för att jag varit bosatt i TV-spelens värld, med Bioshock 1 och 2 samt första Borderlands och så klart mitt älskade Mass Effect. Intresset för spel brukar annars gå lite i vågor, men på senare tid har det tagit upp mer tid som tidigare hade ägnats åt läsning och det börjar märkas på min seriekonsumtion. Men nu är det dags att balansera om Mangaläsarens vardag lite.
Tanken är att jag ska börja med lite kortare recensioner, så att jag inte fastnar med oändliga inlägg som tar en vecka att göra klart (även om jag vet att de är uppskattade och definitivt har varit de som lästs mest på bloggen). Jag tänkte även kombinera spelintresset med serieintresset och recensera några TV-spelsrelaterade serier vid tillfälle. Det är ju inte alltid så ofta man hittar bra serier där, men ett och annat guldkorn finns det ju att vaska fram om man är trägen.
Det har varit många kontroverser under sommaren och hösten inom seriebranschen, men det är inget jag har tänkt ta upp så här till att börja med åtminstone, då det fanns många andra som skrev utmärkta inlägg om det. Jag är mer sugen på att prata om bra saker än att kritisera, åtminstone till en början. Vi får se var det bär hän.
Fler tankar om det jag läser dyker upp allt eftersom andan faller på. Glöm inte att följa Mangaläsaren på Twitter, för intressanta länktips och funderingar som inte tas upp i bloggen.